VI SVARAR PÅ DINA FRÅGOR
Har du en fråga om misshandel, våldsbrott eller annat som rör brott och straff? Skicka in din fråga till oss så kommer vi att presentera svaret på den här sidan. (Byrån förbehåller sig rätten att endast publicera frågor som är relevanta för innehållet på denna sida.)
FRÅGA: Rent juridiskt, anses kvinnomisshandel som allvarligare än när en man misshandlar en annan man? Hur skiljer sig straffen åt?
SVAR: Inte i lagtexten, men givetvis är det en omständighet som beaktas om kvinnan är fysiskt svagare än mannen, om de har en relation etc.
FRÅGA: Jag har en väninnna som förändrats sedan hon träffade sin nya man. Förr var hon utåtriktad, glad och väldigt social. Numera så sitter hon mest hemma och hon är vädldgt låg och nedstämd. Vid en gemensam middag så fick hennes man ett rejält raseriutbrott, kastade ett glas efter henne och skrek en massa otäcka saker. Jag vet inte om han fysisk slår min vännina, men jag har hört om något som heter psykisk misshandel. Hur definieras det och finns det något straff för sådan?
SVAR: Psykisk misshandel är inget brott i sig om det inte innefattar hot, förolämpning eller ofredanden. Det du beskriver är dock ofta ett led i en nedbrytande process där mannen (i det här fallet) ofta misshandlar, hotar och/eller kränker kvinnan under en längre tid. Då är det ett brott som heter grov kvinnofridskränkning. Det har en straffskala på mellan nio månader och sex års fängelse.
Fråga: Man läser ofta om fotbollsmatcher där huliganbråk leder till misshandel. Jag var själv i närheten av en sådan situation på en match i Göteborg nyligen. Men dessa fall verkar sällan leda till åtal och rättegång. Vad beror det på?
SVAR: Det beror framför allt på att det är svårt för polisen att bevisa identiteten på de inblandade, eftersom de sällan grips på plats. Normalt sett jobbar polisen utifrån filmer från övervakningskameror och mobiltelefoner och om det inte är löpande film från misshandelstillfället till dess att man tydligt ser ett ansikte eller ett gripande är det lätt att inse att det finns en risk för förväxling, vilket är den givna försvarslinjen om polisen lyckas bevisa att den misstänkte varit på plats.
Fråga: Jag har en anhörig som är misstänkt för misshandel, ett slag mot ansiktet. Det hela skedde på en krog i samband med ett ”svartsjukedrama” som urartade i handgemäng. Den slagna personen fick en skada på näsan, som i värsta fall måste opereras. Räknas detta som ringa eller grov misshandel och vilket straff kan det tänkas leda till?
SVAR: Det låter som en misshandel av normalgraden om det handlar om ett eller ett fåtal slag, inga tillhyggen använts och det varit fråga om en-mot-en. Ett normalstraff för en tidigare ostraffad person brukar ligga på en villkorlig dom i förening med samhällstjänst 50 timmar (motsvarar fängelse en månad).
Fråga: Hur mycket våld har man rätt att använda i självförsvar om man blir överfallen, utan att riskera att själv bli misstänkt/åtalad för misshandel? Han ni något exempel på ett fall där självförsvaret gått för långt?
SVAR: Regleringen av nödvärn, eller "självförsvar", finns i Brottsbalkens 24 kapitel. I 1§ stadgas att nödvärnsrätten ger oss alla en rätt att använda våld för att avbryta ett pågående eller överhängande brottsligt angrepp mot en person eller mot egendom, när någon begår hemfridsbrott (vägrar lämna ens bostad efter tillsägelse) och i några andra fall.
Tanken med lagen är att man ska ha rätt att försvara sig eller skydda sin egendom utan att bli dömd för brott om man använder våld. Det väsentliga är att våldet inte är uppenbart oförsvarligt. För att bedöma om våldet är uppenbart oförsvarligt tar man hänsyn till omständigheterna kring gärningen, dvs antalet personer som attackerar en, om de är beväpnade eller inte och hur stor skada som hade skett om angreppet inte hade avvärjts.
Generellt sett så har en person med nödvärnsrätt en relativt bred marginal till sin fördel när man bedömer agerandet. Det kan vara tillåtet att möta våld med grövre våld om omständigheterna kräver det. T.ex. skulle det kunna vara tillåtet att hota med en kniv om det är flera obeväpnade personer som omringar en och hotar att misshandla en. Det kan finnas situationer när det är tillåtet att använda skjutvapen om man möts av vapen.
Det finns en stor mängd exempel på när självförsvar gått för långt och personer har dömts. I 24 kapitlet 6 § Brottsbalken finns också en regel för just när man gått över gränsen för nödvärnsrätten. Då kan gärningen ändå vara ansvarsfri (att man inte döms för brott) om det föreligger så kallad nödvärnsexcess. Man har då gått över gränsen, men på grund av omständigheterna "svårligen kunnat besinna sig". Den här regeln kan tillämpas när en person t.ex. varit utsatt för långvarig psykisk press av angriparen eller upplevt angreppet som extremt allvarligt.
Regeln om nödvärnsexcess är den enda regeln i svensk straffrätt där berusning kan åberopas som en omständighet som medfört att den som försvarat sig använt för mycket våld i självförsvar. Enkelt uttryckt kan man säga att ingen ska behöva räkna med att bli angripen och det faktum att man på sin fritid kan vara berusad ska inte drabba en negativt om någon valt att angripa en.
